SPRÅKSPEL

 

Språkspel

av Joel Eriksson & Erik Beckman/Lars Indrek Hansson (Urpremiär)


Originalmusik & regi: Joel Eriksson & Lars Indrek Hansson


Skådespelare: Carina Söderman


Musiker:

Ann Elkjär Hansen, flöjt

Jonas Franke-Blom, cello

David Hansson, gitarr

Olof Olsson, slagverk


Ljusdesign: Anna Wemmert Clausen


Föreställningsfoto: Anna Forsell


Producenter: Anna Forsell & Svante Aulis Löwenborg


Grafisk form: Sara Teimouri

 

 

Olof Olsson, slagverk

Musikerna och scenbilden, Akt 1

Språkspel skrevs direkt för Cinnober Teater och en besättning av fyra musiker och en skådespelare. Detta var första gången Cinnober Teater prövade musikteaterns form, som sedan har blivit ett återkommande inslag i våra produktioner.

Syftet med projektet var att låta musiken få en bärande roll i gestaltandet av en teaterföreställning i två akter, varför titeln kom att bli Språkspel – en teaterkonsert. Sveriges radios program Mitt i musiken i P2 gav stort utrymme åt projektet, med musikinslag, intervjuer med tonsättare, skådespelare och musiker. Men uppsättningen fick inga recensioner, då man på tidningarnas redaktioner inte kunde bestämma sig för om man skulle skicka teater- eller musikkritiker att bevaka premiären. En absurditet som speglar svårigehterna när man gör en produktion som korsar genrerna.

 

Joel Eriksson är född 1969 i Eskilstuna. Efter studier i kompositon vid Musikhögskolan i Malmö för Rolf Martinsson och i Göteborg för Ole Lützow-Holm tillbringade han två år vid Royal Academy of Music i London med Michael Finnissy och Paul Patterson som lärare. Joel är konstnärlig ledare för Göteborgs kammarsolister, med inriktning på nordisk nutida musik. Är verksam som frilanstonsättare och teorilärare i Göteborg och Newcastle.

 

Här är hans text om sin del av Språkspel, Akt 1:

 

”Musiken har givits människan för att det skall bringas ordning i förhållandet mellan människan och tiden.” (Igor Stravinsky)

 

Tidens natur är en gåta för människan. Vårt medvetande finns i tiden, och vi kan inte tänka oss vad som finns utanför den. Idén att musiken uppenbarar något om tidens natur finns hos många tänkare -

Augustinus, Bergson och Stravinsky för att nämna några. Jag har länge varit lockad att tonsätta någon text i detta ämne, för att så att säga direkt konfrontera musiken själv med filosofiska tankar om tiden. Efter att ha läst olika texter i ämnet föll valet på Augustinus Bekännelser, elfte boken, författad på 390-talet e kr. Augustinus var utbildad i retorik och en mycket produktiv författare, och texten är inte bara filosofiskt intressant utan har också poetiska kvaliteter.

 

I den psykologiska tolkning av tidsfenomenet som Augustinus kommer fram till spelar resonemang om förväntan och minne en stor roll, och man kan se kanontekniken som en parallell och en kommentar till detta. Idén att en melodi kan akompanjera sig själv, förskjuten i tiden, dvs. polyfoni, har av filosofen Karl Popper kallats den västerländska tankens förnämsta uppfinning.

 

På flera olika sätt representerar detta verk ett återvändande till den västerländska musikens rötter: de gregorianska melodier musiken bygger på, kanontekniken och Augustinus själv, som på många sätt är den västerländska kulturens andliga fader.

Lars Indrek Hansson är född 1964 i Söderhamn. Musikhögskolorna i Malmö & Göteborg, kompositörsutbildningen 1993-1999. Cinnober Teaters hustonsättare sedan 1997. Arbetar som frilans.

Här är Lasses text om Språkspel, Akt 2:

Idén till Språkspel fick jag när jag såg pjäsen Tungor av Sam Shepard (på Teater Trixter, webred.s anm.). Pjäsen är ett slags dialog mellan en skådespelare och en slagverkare. Musiken i Tungor var enkel. Jag funderade över hur man skulle kunna utveckla den och dessutom utöka antalet musiker till en liten ensemble och vips hade idén till Språkspel tagit form.

Valet av text tog lång tid. Jag prövade allt möjligt men det var inte förrän jag läste ”Kameler dricker vatten” av Erik Beckman som jag tyckte att jag hade hittat något som inspirerade mig. Beckmans bok cirkulerar kring en påhittad miljö - en blandning av svensk bruksort och arabisk kultur. Det intressanta ligger i hur Beckman lyckas skaka liv i de på ytan torra och formella beskrivningarna.

Erik Beckmans bok Kameler dricker vatten kretsar kring en påhittad, lätt bisarr miljö - en blandning av svensk bruksort och arabisk kultur. I en samling korta avsnitt får vi möta en rad människor i olika sammanhang. En av dem är Gabir, vars historia ligger till grund för mitt stycke Elevatorns fyra spakar.

Boken tilltalade mig av två skäl. Dels är tonen neutral vilket ger mig möjlighet att låta musiken förändra textens betydelse utan att texten har ett alltför ”färdigt” uttryck. Dels finns ett glapp mellan det texten tyckts handla om och det som finns på ett djupare plan. Oväntade vändningar, små men märkliga händelser skapar en motsägelse mellan textens triviala yta och de sällsamheter den ruvar på men som sammanhanget aldrig röjer.

Läs mer om Erik Beckman:
http://home.bip.net/erik.beckmansallskapet/

Carina Söderman som Gabir, bergslagsaraben som åker till Sovjet för att lära sig ryska, i Lars Indrek Hanssons Beckmantolkning. David Hansson i bakgrunden

Språkspel – en teaterkonsert
Urpremiär på Pusterviksteatern i Göteborg 22 februari 2001

Akt 1: I själen åstadkommer den förunderliga ting - kanoniska variationer av Joel Eriksson
Text: Augustinus, Bekännelser XI
Översättning Bengt Ellenberger 1990 (med tillstånd av Artos Bokförlag)

Akt 2: Elevatorns fyra spakar av Lars Indrek Hansson
Text: Gabirs historia ur Erik Beckmans Kameler dricker vatten (1971)

Carina Söderman som städerskan som filosoferar över tiden i Joel Erikssons gestaltning av Augustinus text. I bakgrunden David Hansson och Jonas Franke-Blom